The Hunger games - recension
Spoiler alert!!
Som sagt var jag iväg igår och såg den efterlängtade och hypade filmen The Hunger games.
Handling: För att hålla befolkningen i schack och påminna om vem som har makten arrangeras varje år The Hunger Games – en tv-sänd dokusåpa på liv och död. Upplägget är brutalt enkelt: två barn från varje distrikt, en pojke och en flicka i åldrarna 12-18 år, lottas fram för att kämpa mot de andra distriktens barn tills endast en överlevande finns kvar. Och allt detta är direktsänt. Katniss blir en av dem när hon frivilligt ställer upp för att rädda sin syster.
Jag hade stora förväntningar och infriades dem?? Både ja och nej. Jag har ju läst den första boken, vilket jag är glad för, för filmen är bra men vissa scener är mer eller mindre framspolade lite väl fort. Visst, man säger ju alltid att böcker är bättre än filmerna, men här tycker jag att det var en del scener som inte behövde ändras pga tidsaspekten. Vissa saker förklaras inte heller. Jag läste en annan recension där kritikern inte hade läst boken och han tyckte att han nog hade behövt göra det för att förstå filmen bättre. Jag förstår nu vad han menade. Min syster däremot har inte läst boken än och älskade filmen, så den är inte oförståelig ;). Men jag känner att vissa känslofördjupningar mellan huvudkaraktärerna försvann. För att ta t ex Katniss relation med Rue, där försvann mycket av den vänskap som blir en systerliknande relation i boken, i filmen är den över på 5 minuter typ. Mellan Katniss och Peeta likså. Filmen är 2.20 tim lång, men det kändes inte som det. Detta är ett stort plus, så de hade kunnat göra den 15 minuter längre, för att inte få denna framspolade känsla.
Är den dock sevärd? Ja absolut!! Den klarar ändå övergången från bok till film bra. Scenerierna är så som jag föreställde mig i boken. Den är spännande och grym. I många scener är filmen filmad med en handkamera, vilket får fram den där skakiga känslan och på sätt även får fram den förvirring och rädsla som bryts ut. Me like it!
Filmen har ju jämförts med Twilight, inte pga vampyrer för det finns det ju inga i Hunger games, men det beror väl en del på den hysteri som pågår. En stor skillnad som leder till Hunger games fördel, är att skådespelarna är bra mycket bättre här än i Twilight (Nej, jag förstår fortfarande inte Kristen Stewarts storhet, sorry!). Jennifer Lawrence är oemotståndlig och perfekt i rollen som Katniss Everdeen. Och jag spår en lysande framtid för henne. Kan tänka mig att hon snart kommer tillhöra en av mina absoluta favoritskådespelerskor. Elisabeth Banks och Woody Harrelson är också bra som Effie och Haymitch, liksom de andra unga skådespelarna. Stanley Tucci som programledaren Caesar Flickerman, är också jättebra castad! Han är precis så glättig som han var i boken.
Filmen kommer såklart få uppföljare som kommer ta upp bok nr 2 och 3, och då hoppas jag att relationerna och vissa förklaringar samt Katniss tankar får en större tyngd.
Jag ger den 4 M av 5 möjliga och varför den får en 4:a istället för en 3:a, är för att Jennifer lyfter filmen. Hon är värd det!
Som sagt var jag iväg igår och såg den efterlängtade och hypade filmen The Hunger games.
Handling: För att hålla befolkningen i schack och påminna om vem som har makten arrangeras varje år The Hunger Games – en tv-sänd dokusåpa på liv och död. Upplägget är brutalt enkelt: två barn från varje distrikt, en pojke och en flicka i åldrarna 12-18 år, lottas fram för att kämpa mot de andra distriktens barn tills endast en överlevande finns kvar. Och allt detta är direktsänt. Katniss blir en av dem när hon frivilligt ställer upp för att rädda sin syster.
Jag hade stora förväntningar och infriades dem?? Både ja och nej. Jag har ju läst den första boken, vilket jag är glad för, för filmen är bra men vissa scener är mer eller mindre framspolade lite väl fort. Visst, man säger ju alltid att böcker är bättre än filmerna, men här tycker jag att det var en del scener som inte behövde ändras pga tidsaspekten. Vissa saker förklaras inte heller. Jag läste en annan recension där kritikern inte hade läst boken och han tyckte att han nog hade behövt göra det för att förstå filmen bättre. Jag förstår nu vad han menade. Min syster däremot har inte läst boken än och älskade filmen, så den är inte oförståelig ;). Men jag känner att vissa känslofördjupningar mellan huvudkaraktärerna försvann. För att ta t ex Katniss relation med Rue, där försvann mycket av den vänskap som blir en systerliknande relation i boken, i filmen är den över på 5 minuter typ. Mellan Katniss och Peeta likså. Filmen är 2.20 tim lång, men det kändes inte som det. Detta är ett stort plus, så de hade kunnat göra den 15 minuter längre, för att inte få denna framspolade känsla.
Är den dock sevärd? Ja absolut!! Den klarar ändå övergången från bok till film bra. Scenerierna är så som jag föreställde mig i boken. Den är spännande och grym. I många scener är filmen filmad med en handkamera, vilket får fram den där skakiga känslan och på sätt även får fram den förvirring och rädsla som bryts ut. Me like it!
Filmen har ju jämförts med Twilight, inte pga vampyrer för det finns det ju inga i Hunger games, men det beror väl en del på den hysteri som pågår. En stor skillnad som leder till Hunger games fördel, är att skådespelarna är bra mycket bättre här än i Twilight (Nej, jag förstår fortfarande inte Kristen Stewarts storhet, sorry!). Jennifer Lawrence är oemotståndlig och perfekt i rollen som Katniss Everdeen. Och jag spår en lysande framtid för henne. Kan tänka mig att hon snart kommer tillhöra en av mina absoluta favoritskådespelerskor. Elisabeth Banks och Woody Harrelson är också bra som Effie och Haymitch, liksom de andra unga skådespelarna. Stanley Tucci som programledaren Caesar Flickerman, är också jättebra castad! Han är precis så glättig som han var i boken.
Filmen kommer såklart få uppföljare som kommer ta upp bok nr 2 och 3, och då hoppas jag att relationerna och vissa förklaringar samt Katniss tankar får en större tyngd.
Jag ger den 4 M av 5 möjliga och varför den får en 4:a istället för en 3:a, är för att Jennifer lyfter filmen. Hon är värd det!
